Medicinering

Då psykisk ohälsa ofta är förbunden med diagnoser för personer med personkretstillhörighet § 1:1 LSS krävs ofta medicinsk behandling i tillägg. Här vill legitimerad antroposofiskt orienterad läkare/psykiatriker inom socialterapin vidga/komplettera ett patologiskt perspektiv (vars övergripande målsättning är att bota sjukdomar) med ett salutogent perspektiv (vars övergripande målsättning är att återställa/skapa hälsa) i ett så kallat komplementärt vårdperspektiv.  

Där i ett patologiskt (neuropsykiatrisk-) perspektiv på psykisk ohälsa företrädesvis behandlas med kemiskt sammansatta substanser för att där uppnå ett avsett resultat – men har därutöver även icke önskvärda bieffekter som av olika grad kan uppstå. Vid behandling med psykofarmaka är, för att nämna några, biverkningar som muntorrhet, hjärtklappning, viktuppgång, myrkrypningar mm väl känt och väl dokumenterat.                                                                                                                                                                                Där ett salutogent perspektiv vill stödja de självläkande processerna för att där återställa/skapa hälsa genom läkemedel framställda ur främst mineral-, växt-, och ibland djurrikena – där antroposofiska läkemedel i stort sett saknar biverkningar. (Där även andra terapier kan ordineras i en utvidgad läkekonst).                                                                                                                                                                                                                                      Här har ett komplementärt vårdperspektiv vid psykisk ohälsa visat sig många gånger framgångsrikt för att minska behovet av psykofarmaka och/eller där så är möjligt kunnat ersättas av antroposofiska naturläkemedel.