Medicinering

Då psykisk ohälsa ofta är förbunden med diagnoser för personer med  personkretstillhörighet    § 1:1 LSS krävs ofta medicinsk behandling i tillägg. Här vill legitimerad antroposofiskt orienterad läkare/psykiatriker inom socialterapin vidga/komplettera ett patologiskt perspektiv (vars övergripande målsättning är att bota sjukdom och dess orsak) med ett salutogent perspektiv (vars övergripande målsättning är att återställa/skapa hälsa) i ett så kallat komplementärt omvårdnadsperspektiv.

Där ett patologiskt (neuropsykiatrisk-) (orsak och verkan-) perspektiv på psykisk ohälsa företrädesvis behandlas med psykofarmaka för att därmed uppnå ett visst avsett resultat. Ett ovärderligt perspektiv vid akuta situationer/sjukdomar – men här föreligger risken till en ensidig  symtom behandling – där dock en lång tids medicinering kan krävas. 

Där ett salutogent vårdperspektiv vill stödja de självläkande krafterna/processerna för att där återställa/skapa hälsa genom att balansera/utjämna själsliga/fysiska obalanser. Läkemedel framställda ur främst mineral-, växt- och ibland djurrikena – där antroposofiska naturläkemedel i stort sett saknar biverkningar. (Där även andra individuella terapier kan ordineras i en utvidgad läkekonst).

Här har ett komplementärt omvårdnadsperspektiv vid psykisk ohälsa många gånger visat sig framgångsrikt. All komplementärvård sker självklart alltid efter samråd och medgivande av den boende och/eller dennes godman och den antroposofiskt orienterade läkaren/psykiatrikern.